Det är vad jag imprincip levde på när jag bodde där för 4 år sen:)
Nästan färdig,mm så fruktansvärt gott! Ser kanske inte så aptitretande ut,men det är grymt gott alltså! Och enkelt om inte annat!
Idag känns som vilken dag som helst,förutom att jag vaknade upp i stallet i morse,av carros väckarklocka.. Den är inte min bästa vän!
Det är den hemskaste väckarklockan jag har hört!Och så vaknar inte människan fören den är på 5 pipet och är sjukt högt.. o inte kan man hålla kudden för örona heller:/
Nåja jag sku ändå upp efter som att vi skulle köra barnen till dagis (:
Sen var Frida med upp till mig på lite frulle också,mysigt.
Skulle försöka sova lite när hon hade gott men nä då jävlar borrar de som judar här bredvid...Inte okej.
Pga de så somnade jag direkt när de slutat och försov mig till skolan fast jag hade sovmorgon:p
Nåja nu har jag som sagt lagat bondomelett och ätit de,måste ju ha något i magen under dagen!
Ska snart gå till min sista lektion och sen ska jag gå hem i mörkret också.. fuuun like hell.
Jobbigt att gå i skola till 5 när det är mörkt när man ska gå hem.
Igår när jag slutat Gick jag direkt ner till stationen där träffade jag frida som skulle bussa med mig ut till stallet,bussen tar ju 40 minuter och de tar 15 min med bil galet kul.
Steg av bussen och sto där och funderade var går vägen haha,bäck mörkt!
Sen var jag och frida ut och joggade med två av shettisarna:)
Eller hon tömkörde sin och jag joggade med Monnett:) Rolig träningsform;) Nåja efter det så löshoppade vi hästar,riktigt roligt var det måste jag säga,det är så roligt att se hur de rör sig lösa,och hur uppmärksamma det är på ens rörelser osv.En härlig syn med andra ord.
Och beslutet om min bejbis är väl kind of done.
Inte riktigt då,men som han har det nu så är det bäst för honom själv om vi tar bort honom,igen ideé att ha en häst som man inte har en blekaste aning om vad felet är.
Det är ett tufft beslut det är det alltid varit,speciellt efter som att han är en så grymt fin häst annars...Det är ledsamt att de ska måsta bli så här med just Leistur,det är inte bara jag som tycker att han är en fin häst. Han är så himla positiv och medgörlig till allting,och han älskar barn.
Grejen är den att jag kommer aldrig att hitta en häst som honom,han är en på miljonen.
Men de är ett svar till vi behöver för att veta hur det blir.
Ska på tag i en tid på kliniken och sen se vad dom säger,men hittar de inget fel nu och vill låta honom vara som han är nu,ja så vet jag inte vad jag gör.
Jag kan inte ha honom som han är,han har ju ont o ändå ställer han upp på precis allting man ber honom om,om jag bara visste vad felet var.
Om någon bara visste.
Pengarna jag får om jag dömmer ut honom räcker till en annan häst,men vill jag ha en annan häst?Kommer jag kunna älska en annan häst på samma sätt som jag älskat Leistur?
Det säger ju sig själv att det aldrig går efter som att ingen kan ersätt honom. Men skulle jag klara av att ta hand om den hästen så som jag alltid tagit hand om Leistur?
Nej det är inte lätt livet vi lever:)
I love you because you are different
Rebecka
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar