De är samma sak som att folk aldrig är dem man tror att de är.
Folk bara forsätter att förvåna en med svek och lögner.
Livet är både hårt och svårt.
Jag tror att människor som pratar skit dras till varandra,men endel växer upp snabbare än ändra,men somliga stannar kvar i den där åldern supa,knulla,spela fan, prata skit.Ibland får jag faktiskt lite medlidande för min värsta fiender bara för att hen utsätts för samma sak som hen utsatt mig för, and she doesent even know?
But i guess karma is a bitch.
Jag har ett rätt bra liv,de är ungefär som håret på ett huvud, du tappar hår ibland men de växer ut nya strån till slut. Du blir ledsen när något lr någon sårar dig,men de kommer alltid in någon lr något som gör dig glad igen.
En utav de värsta sakerna de är när man har en "bästis" som sedan visar sig vara någon helt annan än man trodde.Men misstagen man gör i livet får man även stå för senare i livet,jag gjorde ett misstag med att välja fel kompis,de kunde jag fått sota för mer än ja gjort nu,men de värkar idag som att de ska vara ett evigt lidande.Men jag har fått lida,jag kunde ha missat chansen till en bättre kompis om jag inte upptäckt problemet då jag gjorde det.Ändå upptäckte jag det försent och lät någon komma för nära inpå mitt liv.
De är sorglit,riktigt sorglit.
Men det straffar sig verkligen att beteé sig som en fitta,för snart mognar till och vaknar fler folk upp,fler än de som redan gjort de,med tiden kommer livet bli tufft för de som ställt till det på de viset.
Men då har man bara sig själv att skylla.
Jag vaknar upp på mornarna med ett leende på läpparna,men jag lägger mig på kvällarna med tårar i ögonen för att oftast har du under dagarna gjort något som sårat mig.
Allt jag kan göra att att gråta och vara ledsen,jag har inte makten till mer.
Jag antar att ditt mål i livet är att göra mitt liv så surt det bara går,och gissa vad,du lyckas varje gång du försöker,du kryper in i folk som en liten mask.
Jag antar att jag får leva med att fälla dessa tårar för de saker du gör, fast du inte är värd det om jag vill ha ett liv med människa jag älskar.
För skyllde jag allt du gjorde på mannen i mitt liv, nu skyller jag allt du gör på dig som jag borde gjort från dag 1
Du lurade mig från dag 1.
Jag står för vad jag gör och gjort,jag menar det är väl bara lite känslor,vad sku nu de spela för roll och det är fysika lr psykiska känslor? känslor som känslor lr?
Du skulle behöva veta varför saker är som de är i dagens läge,men sen ställer jag mig den där frågan åter igen, är du värd de?
Saken är den att jag skulle kunna såga din kropp i bitar med en motorsåg,men de skulle ändå inte såra dig på de sättet som du har sårat mig.
Å att inte tala om alla andra.
Nej fy,att skriva vad man känner hjälper lite,när ingen annan förstår hur det känns så försår åtminstone tangenterna.
Tack och hej leverpastej:)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar